Validering – att synliggöra kompetens
I den nationella strukturen ingår både bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens. Vi strävar efter att öka användningen av validering för att tillvarata invandrares kompetenser.
Validering innebär en bedömning av en individs kunskaper och kompetens, oavsett hur, var eller när dessa har förvärvats. Det kan ha skett i formella utbildningssystemet, i Sverige eller utomlands och det kan ha skett nyligen eller för lång tid sedan.
En person med utländsk eftergymnasial yrkesutbildning, som inte inte är universitets- eller traditionell högskoleutbildning, kan ansöka om att få utbildningen bedömd av Myndigheten för yrkeshögskolan. Individen får då ett utlåtande som kan användas för att söka arbete, som ett komplement till sin utländska examen.
Utlåtandet beskriver kortfattat den utländska utbildningen och vilken nivå den motsvarar på en yrkeshögskoleutbildning i Sverige. Bedömningen av den utländska utbildningen är kostnadsfri för den enskilde. Bedömningen ska ses som en information för arbetsgivare när det gäller att jämföra nivån på utländsk eftergymnasial yrkesutbildning med motsvarande svensk yrkeshögskoleutbildning.
Förra året bedrev Myndigheten för yrkeshögskolan i samverkan med andra myndigheter, bland andra Arbetsförmedlingen, ett regeringsuppdrag (VINN-projektet) där nyanlända fick möjlighet att validera sina yrkeskompetenser inom 16 olika branscher. Branschorganisationer inom respektive yrkesområde står bakom de metoder och modeller enligt vilka validering sker.
Det kräver en nära samverkan och koordinering mellan olika aktörer, men borgar samtidigt för att framtida arbetsgivare erkänner och accepterar valideringens resultat. Kvaliteten i valideringen förutsätter med andra ord samverkan mellan flera myndigheter och branschaktörer, och arbetet med att förbättra samordningen pågår ständigt.
Då en persons reella kompetens valideras mot svenska yrkeskrav är resultatet oftast tudelat. Valideringen tydliggör både vad en individ kan, men pekar oftast även ut kompletteringsbehov i form av rekommendationer om utbildning och praktik som kan hjälpa individen att utveckla de kompetenser som efterfrågas.
Här finns stora behov av individanpassad utbildning och tillgång på praktikplatser som kan hjälpa en person att på ett effektivt sätt "toppa" med de kompetenser som krävs för att uppfylla svenska yrkeskrav. Ökade möjligheter att kombinera SFI med olika praktik- och utbildningsinsatser behövs också. Utan dessa kompletteringsmöjligheter begränsas valideringens värde.
Validering i form av både bedömning av utländsk utbildning och validering av reell kompetens är en mycket viktig pusselbit i nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Det är dock inte den enda lösningen för möjligheterna att matcha och tillvarata till exempel utländskt utvecklad kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Kompletterande utbildningsinsatser tillsammans med yrkesinriktad språkträning behövs också.
/Pia Enochsson, generaldirektör
