Entreprenörskap i Yh- och Ky-utbildningarna
Myndigheten för yrkeshögskolan arbetar löpande med frågeställningar som regeringen önskar få särskilt belysta. Vi får våra uppdrag antingen i det årliga regleringsbrevet eller som särskilda regeringsuppdrag. Återrapporteringen till regeringen sker antingen i årsredovisningen eller vid särskilt tillfälle under året.
Myndigheten har nu redovisat vårt första särskilda uppdrag till regeringen. Det gäller entreprenörskap i yrkeshögskoleutbildningarna och de kvalificerade yrkesutbildningarna.
Sammanfattning
Myndigheten för yrkeshögskolan har fått regeringens uppdrag att utreda entreprenörskap i yrkeshögskoleutbildningarna och de kvalificerade yrkesutbildningarna. I uppdraget ingår att kartlägga och analysera hur entreprenörskap behandlas i utbildningarna inom yrkeshögskolan och i den kvalificerade yrkesutbildningen, att göra en bedömning och beskrivning av i vilken utsträckning utbildningarna bidragit till ökat entreprenörskap, att i samband med bedömning av ansökningar om att bedriva yrkeshögskoleutbildning säkerställa att entreprenörskap behandlas i utbildningarna och att vidta åtgärder för att stimulera nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte för att bidra till att fler utbildningsanordnare inspireras till utveckling av entreprenöriella inslag i relevanta utbildningar.
Arbetet med att kartlägga och analysera hur entreprenörskap behandlas i utbildningarna är komplicerat. Yrkeshögskolan är uppbyggd utifrån ett ramorienterat
regelverk med låg detaljeringsgrad och stort och konkret inflytande från arbetslivet genom ledningsgruppen och genom olika former av arbetslivsanknutet lärande. Utbildningarna utgör en mycket heterogen grupp där i stort sett varje utbildning är unik och bedrivs under unika förutsättningar.
Kartläggningen har genomförts med en kvantitativ del, en enkät till utbildningsanordnare och ledningsgruppsrepresentanter för samtliga nu pågående utbildningar, och en kvalitativ del i form av intervjuer med några utvalda utbildningsanordnare. Enkäten besvarades dock endast av 32 procent av de tillfrågade och medger inte några långtgående analyser. En stor del av de svarande menar att deras utbildningar både förbereder för (87 procent) och innehåller (81 procent) tydliga inslag av entreprenörskap.
De vanligaste inslagen av entreprenörskap utgjordes av projektarbeten eller liknande (80 procent) och teoretisk utbildning om entreprenörskap, till exempel föreläsningar (62 procent). Under intervjuerna framkom att uppfattningen om vad entreprenörskap egentligen innebär skiljer sig bland de svarande. Generellt kan man dock skönja en viss syn på entreprenörskap som är associerad till företagande och där individens förmåga att förverkliga en idé är central. Entreprenörskap beskrivs i många olika termer, exempelvis initiativförmåga, företagsamhet, helhetssyn, projektledning och mervärdeskapande, ofta med fokus på innovation, förbättringsarbete och företagande. Från ett utvecklingsperspektiv framhöll flera av utbildningsanordnarna vikten av stödstrukturer för studerande som vill starta egen verksamhet efter examen, men även att det är viktigt att inte enbart fokusera på företagande, utan se till värdet av entreprenöriella kompetenser i ett bredare perspektiv.
Till kartläggningen fogades även tidigare undersökningar av examinerade KY-studerande som pekar mot att utbildningarna bidrar till en viss ökning av andel egenföretagande. KYstuderande med examensår 2007 och 2008 hade en låg andel företagare före utbildningen, 1-3 procent, och en något högre andel efter utbildningen 4-6 procent. Under december månad planeras en publicering av den senaste undersökningen avseende studeranden som avslutat en KY-utbildning 2009.
Myndighetens bedömning och övergripande slutsats är att entreprenörskap inte är någon ny företeelse inom utbildningsformen. Inom yrkeshögskolans utbildningar är det vanligt att teoretiska kunskaper omsätts och färdigheter tränas och utvecklas såväl i praktiska moment inom utbildningens skolförlagda delar som under LIA. Yrkeshögskolans utbildningar har med ett sådant upplägg i hög grad inbyggda förutsättningar för att framgångsrikt arbeta med entreprenörskap. Den nära kontakten med arbetslivet och arbetslivets starka inflytande över utbildningens innehåll och upplägg lägger grunden för utbildningens arbetsmarknadsrelevans. Yrkeshögskolan rymmer en rad utbildningar som siktar mot yrkesroller som främst utövas av företagare. Vissa statistiska belägg finns att utbildningsformen stimulerat ett ökat
företagande (till exempel SCB:s undersökningar som nämnts tidigare). Yrkeshögskolan rymmer även utbildningar som lägger stor vikt vid entreprenöriella kompetenser utan att detta nödvändigtvis är uttalat. Ofta sätts dessa kompetenser i samband med förmåga att arbeta framgångsrikt med innovation och förbättringsarbete.
I syfte att säkerställa att entreprenörskap behandlas i utbildningarna ingår entreprenörskap som en del av nu pågående ansökningsförfarande. I ansökan om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning uppmanas de sökande att beskriva på vilket sätt och i vilken utsträckning de studerande stimuleras att genom utbildningen utveckla entreprenöriell kompetens och/eller entreprenöriella kunskaper. Av kartläggningen av entreprenörskap i yrkeshögskoleutbildningarna har det framgått att entreprenörskap i yrkeshögskoleutbildningarna kan beskrivas i många olika termer, exempelvis initiativförmåga, företagsamhet, helhetssyn, projektledning och mervärdeskapande, ofta med fokus på innovation, förbättringsarbete och företagande. Entreprenörskap i utbildningen ska utformas så att de studerande på ett bra sätt förbereds för sin kommande yrkesroll, oavsett om denna utgörs av egenföretagande eller anställning.
I syfte att stimulera nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte för att bidra till att fler utbildningsanordnare inspireras till utveckling av entreprenöriella inslag i relevanta utbildningar avser myndigheten att i samarbete med Företagarna, Svenskt Näringsliv och YH-förbundet anordna en konferens om entreprenörskap i yrkeshögskolan. Konferensen planeras till december 2010 i Stockholm. Konferensen är dels ett svar på regeringens uppdrag, men också på utbildningsanordnarnas önskan att få ta del av andra utbildningsanordnares erfarenheter.
För det framtida arbetet med entreprenörskap har myndigheten identifierat en rad tänkbara insatser. Som exempel kan nämnas en fördjupad kartläggning och uppföljning av företagande efter avslutad utbildning, fördjupad och utvidgad kartläggning av vilka utbildningsbehov arbetsliv och anordnare ser i yrkeshögskoleutbildningarna samt olika åtgärder i syfte att stimulera och stödja utvecklingen av entreprenörskap i utbildningarna.
