Många glada och många besvikna
Ännu fler fick – av olika skäl – avslag på sina ansökningar. Därför är glädjen stor hos vissa dessa dagar medan andra är besvikna.
Exceptionellt hög konkurrens
Konkurrensen om att få starta yrkeshögskoleutbildningar har aldrig varit större än i denna ansökningsomgång. Antalet ansökningar ökade med 27 procent till hela 1 127 stycken som tillsammans önskade få tillgång till fler än 30 000 studieplatser.
Det innebär att det varit en grannlaga uppgift att prioritera bland många bra ansökningar. I slutändan och när alla formella krav uppnåtts kan det vara mycket små marginaler som avgör om en utbildning får bifall eller avslag eftersom många ansökningar måste avslås enbart på grund av begränsade resurser.
Den observante har säkert noterat att vi trots ett lägre anslag för 2012 ändå kunnat bifalla fler ansökningar än någonsin tidigare. Hur går den ekvationen ihop? Ja, det beror dels på att många Ky-utbildningar nu avslutas och dels på att vi nu övergår till nya utbetalningsrutiner som ger positiva engångseffekter ekonomiskt för 2012.
Skärpta krav i Yh-förordningen
Generellt kan sägas att ju större konkurrensen är desto tuffare blir bedömningen. Utöver sedvanlig prövning att de formella kraven som fastställts av regeringen i Yh-förordningen har uppnåtts så har några förändrade och skärpta krav i förhållande till den tidigare Ky-förordningen också fått ett tydligt genomslag i årets bedömningar.
Dels gäller detta tydligare skrivningar i förordningen om att utbildningarna ska leda till kunskaper, färdigheter och kompetenser som efterfrågas av arbetslivet, dels att utbildningarna ska ha en tydlig eftergymnasial nivå. En annan utgångspunkt har varit att tydligt avgränsa de aktuella yrkeshögskoleutbildningarna mot högskolans utbud och mot utbildningar inom yrkesvux. Därutöver gäller givetvis alla andra formella krav som ställs för att en utbildning ska kunna beviljas ingå i yrkeshögskolan.
Hur går då bedömningarna till?
Bedömningarna har skett utifrån information som vi fått i ansökningshandlingarna, våra egna yrkesanalyser och kontakter med arbetslivet. Myndigheten har även utgått från underlag som bygger på information från och kontakter med Arbetsförmedlingen, Statistiska centralbyrån, regionala företrädare och branschorganisationer. Även kontakter med andra relevanta myndigheter och organisationer med kunskaper kring aktuella yrkesroller har varit en del av bedömningsarbetet.
För utbildningar som bedrivits tidigare är det också av visst intresse att se hur man då följt lagar och regler, och med vilken kvalitet som utbildningen bedrivits t.ex. vad gäller examinationsgrad. Tidigare resultat vad gäller etablering i arbete efter studier är historiska data och förutsättningarna kan i många fall förändras väsentligt, vilket vi också får beakta.
Ansökningar motsvarande 29 procent av de sökta utbildningsplatserna kunde efter ovanstående bedömningar beviljas. Vi bedömer att vi med ytterligare resurser hade kunnat bevilja dubbelt så många utbildningar. De utbildningar som inte avslogs av konkurrensskäl var antingen ofullständiga, beskrev utbildningar som inte är eftergymnasiala eller hade inte tillräckligt tydligt beskrivit efterfrågan av yrkesrollen på arbetsmarknaden.
Färre nya utbildningar men fler som bedrivits tidigare
Jag känner mig mycket trygg med det bedömnings- och analysarbete som myndighetens medarbetare gjort och som föredragits för mig. Jag kan förstå att många är besvikna över att inte ha fått sina ansökan beviljad. Jag har mindre förståelse för att vissa säger sig vara chockade över besked om avslag på en utbildning man bedrivit i många år och med gott resultat.
Alla torde vid det här laget väl känna till att ingen kan ta för givet att få sin ansökan beviljad. Idén med yrkeshögskolan till skillnad från högskolan är just flexibiliteten, att utbildningar ska prövas mot arbetslivets aktuella behov och att en prioritering görs därefter.
Hälften av det antal platser som man ansökte om att få starta byggde enligt anordnarna själva på en föregångare. Av dem fick knappt hälften bifall. Av den andra hälften, dvs. ansökningar om att starta nya utbildningar, fick knappt 15 procent beviljat.
Tydligare motiv för beslut
I år har vi också – utan att bortse från kravet på rättssäkra formuleringar – försökt vara tydligare i våra motiv för avslag. Här ska villigt erkännas att det finns en hel del kvar att göra för att förena kravet på tydlighet med rättssäkra formuleringar. Vi har t.ex. i de fall utbildningen avslagits på grund av hård konkurrens, och där utbildningen skulle bifallits om det fanns ekonomiskt utrymme, i flera fall kompletterat med information om vad som i andra och beviljade ansökningar beskrivits tydligare. Det har vi valt att göra för att underlätta för anordnare som vill söka igen i nästkommande ansökningsomgångar.
/Pia Enochsson, generaldirektör
