Ökat ansvar för utbildningsanordnare att beskriva arbetslivets efterfrågan
I syfte att stärka myndighetens förutsättningar att utveckla sakliga underlag för bedömning och beslut har myndigheten inför ansökningsomgången 2011 valt att ompröva delar av sitt tidigare arbetssätt och även tagit en del nya initiativ. Dessa förändringar har diskuterats och mött positivt gehör hos företrädare för ett antal utbildningsanordnare som bedriver Yh-utbildning.
Arbetslivets efterfrågan på de yrkeskompetenser som yrkeshögskoleutbildningar ska tillgodose är avgörande för att sådana utbildningar ska komma till stånd. I årets ansökningsomgång för utbildningsanordnare som vill bedriva utbildning inom ramen för yrkeshögskolan kommer därför en större vikt än tidigare att läggas på anordnarnas beskrivning av arbetslivets efterfrågan.
Utbildningsanalysen ersätts
Inför årets ansökningsomgång kommer myndigheten inte att publicera någon Utbildningsanalys liknande den som publicerades i maj 2010. Erfarenheterna från 2010 års ansökningsomgång visar att Utbildningsanalysen till vissa delar varit svårtolkad vad gäller myndighetens bedömning av om antalet platser kan utökas eller ej. Likaså har slutsatser ibland dragits att Utbildningsanalysen delvis har ersatt den analys och redovisning av arbetsmarknadsbehovet som ingår i ansökan. En viktig del av syftet med Utbildningsanalysen riskerar därmed gå förlorad varför myndigheten nu valt att inte ge ut någon Utbildningsanalys inför 2011 års ansökan.
Ett annat syfte med Utbildningsanalysen har varit att redovisa trender och tendenser på en mer generell nivå. Den delen av analysarbetet kommer att utvecklas ytterligare som en del av myndighetens fortsatta bevakning och analys av arbetsmarknadens utveckling.
Beskrivning av arbetsmarknadsbehovet viktigaste underlag för bedömning av ansökan
Myndigheten kommer hädanefter att i utbildningsansökan lägga större vikt än tidigare vid den redovisning som utbildningsanordnaren gör vad gäller efterfrågebilden av kompetens nationellt och regionalt, med fokus på de regionala förhållandena. Ett nära samarbete mellan det berörda arbetslivet och utbildningsanordnare är därför av största vikt och en förutsättning såväl vid framtagningen av ansökningarna som i det kommande genomförandet av utbildningarna. Väl underbyggda och tydligare beskrivningar av efterfrågan i ansökan leder också till en ökad kvalitet i myndighetens bedömning av ansökningarna.
För att utbildningsanordnare och branscher ska få en tydligare bild av yrkeshögskolans totala utbud kommer myndigheten att publicera information om hur utbildningsutbudet ser ut i yrkeshögskolan nu och fram till 2015. Den informationen kommer att ges i samband med att anvisningarna publiceras den 15 april.
Yrkesanalyser tas fram löpande av myndigheten
Myndigheten kommer löpande att ta fram specifika yrkesanalyser i nära samverkan med branschorganisationer och/eller andra aktörer. Dessa analyser av olika yrken som utbildningar inom yrkeshögskolan leder till och de utbildningsbehov som föreligger syftar till att ge ytterligare stöd vid bedömning av ansökan. Ett begränsat antal yrkesanalyser har redan tagits fram men behovet av att ta fram fler är stort och prioriteras högt. Eftersom branschernas egna bedömningar av framtida efterfrågan på yrkeskompetenser är ett viktigt underlag utformas yrkesanalyserna i nära samverkan med arbetslivet, vanligtvis branschföreträdare när sådana finns. Dialogen med arbetslivet behövs både under analysarbetet och i arbetet med att bedöma ansökningar.
Läs mer om tidsplanen för ansökningsomgången här.
