Svar på frågor som ställdes på YH-forum
Fråga: Varför omfattar en ansökningsomgång endast två intag?
Svar: Bemyndiganderamen* tillåter inte att myndigheten fattar beslut för en utbildning att starta fler än högst två omgångar.
Inför varje år bemyndigar regeringen belopp och längd för de statsbidrag och särskilda medel som myndigheten får fatta beslut om. I årets ansökningsomgång (där myndigheten i januari kommer att fatta beslut om vilka utbildningar som får starta från hösten 2012) får inte utbildningarna sträcka sig längre än till 2015.
Regeringen har i dagsläget ingen avsikt att förlänga bemyndiganderamen.
För kvalificerade yrkesutbildningar fattade Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning beslut utifrån några olika modeller. Modellerna provades och utvecklades över tiden. Besluten omfattade dock endast ett eller två intag. (Tidigt i myndighetens historia togs beslut om tre intag men det ändrades efter påpekande från Riksdagens revisorer.) Övriga var s.k. optioner. Dessa optioner var villkorade och innebar en prövning före beslut. Även om det kunde uppfattas som en planeringsförutsättning innebar optionerna att alla villkor och förutsättningar måste vara uppfyllda och att nya beslut måste fattas för att de intag som omfattades av optionerna skulle få starta. För Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning gällde samma villkor för bemyndiganderam som för Myndigheten för yrkeshögskolan.
* Bemyndiganderamen är den maximala gräns riksdagen sätter för de finansiella åtaganden regeringen får ge en myndighet inom en fastställd tidsperiod. Bemyndiganderamen presenteras i myndighetens regleringsbrev som en fastställd beloppsgräns som myndigheten får fatta beslut om.
Fråga: Varför har tidigare ansökningsomgångar haft olika upplägg, olika frågor och olika svarsförfarande?
Svar: Det stämmer att de senaste ansökningsomgångarna har haft delvis olika upplägg. En anpassning till förordningen för yrkeshögskolan och input från utbildningsanordnarna har krävt detta. Vår ambition är att anvisningarna och ansökningsblanketten snart ska hitta sin form. När det väl har blivit tydligt vilken information som bör finnas och efterfrågas i dessa dokument kommer vi att gå vidare och se vilka delar som går att förenkla.
Fråga: Varför ska bara examinerade studerande redovisas till myndigheten i resultatuppföljningen?
Svar: Det finns flera skäl för att redovisa studerande som tagit examen. En av utgångspunkterna för yrkeshögskolan är att förse arbetslivet med efterfrågad kompetens. Behovet av den efterfrågade kompetensen har identifierats i samverkan med arbetslivet och beskrivs i en utbildningsplan för den aktuella Yh-utbildningen. Först när en studerande har avlagt sin examen har den efterfrågade kompetensprofilen uppnåtts.
Ytterligare ett skäl är att visa på jämförbara uppgifter i förhållande till universitet och högskola som i sin statistik tillämpar samma princip.
Fråga: Varför kan inte beslut om bifall eller avslag på en ansökan överklagas?
Svar: I förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan fastställs att beslut om att ingå i yrkeshögskolan, och om statsbidrag eller särskilda medel, inte går att överklaga. Skälet till detta är att de beslut som fattas i den årliga ansökningsomgången (normalt i januari) med ett överklagansförfarande skulle komma att förskjutas flera månader. Då hade det inte varit möjligt att starta utbildningarna redan samma höst, med marknadsföring, antagningsprocess och andra nödvändiga förberedelser.
Fråga: Varför kommer beslut om ansökningar så sent?
Svar: Myndigheten får inte fatta beslut tidigare eftersom regleringsbrevet* från regeringen, med beslut om hur mycket statsbidrag och särskilda medel myndigheten kan fördela, kommer först i slutet av december.
* Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål- och resultatkrav på en myndighet och de finansiella förutsättningarna, bland annat hur stora anslag myndigheten får använda.
Fråga: Varför indexuppräknas inte anslagen med KPI?
Svar: Myndigheten håller för närvarande på att implementera en ny modell för att beräkna och tilldela statsbidrag, och kommer där att ta hänsyn till den indexuppräkning som myndigheten får av regeringen.
Fråga: Varför har utbildningsanordnare inte rätt att dra av moms?
Svar: Frågor som rör momsredovisning hänvisas till Skatteverket eftersom dessa frågor ligger utanför myndighetens uppdrag och ansvarsområde.
Fråga: Hur ser myndigheten på kommuner som inte ställer upp med representanter till en Yh-utbildnings ledningsgrupp?
Svar: Av 4 kap. 4 § p. 1 i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan framgår att ledningsgruppen för en utbildning som avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska bestå av minst en företrädare för skolväsendet som utsetts av den kommun där utbildningen bedrivs. Att ledningsgruppen är sammansatt enligt ovan är således ett lagligt krav.
Det faller inom utbildningsanordnarens ansvar att se till att ledningsgruppen är korrekt sammansatt och att ha en väl etablerad kontakt med skolväsendet i kommunen. Vid en tillsyn kontrollerar myndigheten om en utbildnings ledningsgrupp har en sammansättning som motsvarar de krav som ställs i nämnda förordning.
Kommuners verksamhet regleras bland annat i kommunallagen. Det innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan i tillsynsrapporten endast kan påpeka om en kommun vägrar att medverka i en anordnares ledningsgrupp. Denna problematik har myndigheten uppmärksammat Utbildningsdepartementet på.
Medverkande vid YH-forum från myndigheten var avdelningschef Christer Berqvist. Har du ytterligare frågor kontakta honom på tel 010-209 01 43.
