Förslag till ett svenskt kvalifikationsramverk
Målet med arbetet är att skapa ett verktyg som ska göra det enklare att översätta och förstå kvalifikationer mellan EU:s olika medlemsstater.
Myndigheten har efter samråd och dialog med arbetslivets organisationer, berörda myndigheter, utbildningsanordnare och andra intressenter gjort följande ställningstaganden när det gäller den svenska nationella referensramen för kvalifikationer:
- Den bör ligga så nära den europeiska referensramen som möjligt.
- Den bör ges samma grundläggande struktur som den europeiska referensramen.
- kategorier och bedömningsuttryck ska ges en generell utformning som tillåter inplacering av vunna erfarenheter och kunskaper och samtidigt vara ett verktyg i framtida förändringar.
- Den ska ha öppenhet och beredskap att inkludera kvalifikationer från alla typer av lärande på samtliga nivåer.
- Den ska utformas så att den underlättar den kompetensutveckling som hela tiden försiggår i ut bildning och arbetsliv.
- Den bör omprövas med jämna tidsintervall.
Sammanfattning av myndighetens återrapportering
European Qualification Framework (EQF) är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem genom att fungera som ett översättningsverktyg som ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att förstå. Den är ett verktyg för att beskriva resultat av lärande (learning outcomes) i tre kategorier: kunskaper, färdigheter och kompetens. Referensramen har två huvudmål: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och underlätta deras livslånga lärande.
EQF innehåller åtta referensnivåer som spänner över hela registret av kvalifikationer, från grundläggande nivå (nivå 1) till avancerad nivå (nivå 8). De åtta referensnivåerna uttrycks som resultat av lärande, som definieras som vad en person vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad, inte för hur lärandet uppnåtts. Tonvikten inom den europeiska referensramen ligger därför på vilket resultat som lärande leder till i stället för på insatser som t.ex. studielängd. Kvalifikationer innefattar i olika kombinationer ett brett område av resultat av lärande, vilket inbegriper erfarenhetsbaserade eller teoretiska kunskaper, praktiska och tekniska färdigheter samt sociala kompetenser där ansvarstagande, självständighet, värderingsförmåga och förmågan att samarbeta med andra är centrala delar. Den europeiska referensramen för kvalifikationer ska kompletteras med nationella referensramar (NQF) som ska vara kompatibla och transparenta.
Myndigheten för yrkeshögskolan har i sitt förslag till en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, utifrån regeringens uppdrag och referens- och arbetsgruppernas ställningstaganden, valt att lägga den nationella ramen så nära den europeiska som möjligt samt ge den samma grundläggande struktur. Detta innebär att den svenska nationella referensramen har åtta nivåer och att de kategorier som kvalifikationerna inordnas i är kunskaper, färdigheter och kompetens. Ramverkets kategorier och bedömningsuttryck har getts en generell utformning för att tillåta inplaceringen av dokumenterade tidigare vunna erfarenheter/kunskaper, t.ex. olika examina.
Eftersom utbildningssystem och arbetsmarknader inom Europa skiljer sig från varandra bör en viss flexibilitet tillåtas nationellt. Ramverket är därför utformat att det medger anpassning till de förändringar som hela tiden försiggår i utbildning och arbetsliv t.ex. kompetensutveckling.
Myndigheten betonar att NQF är ett system för att beskriva resultat av lärande och inte enskilda individer. Fokus ligger på learning outcomes, inte på var eller hur lärandet uppnåtts. Likaså vill myndigheten understryka att NQF och EQF är pragmatiska verktyg och inte vetenskapligt dokument eller ramverk som ersätter det offentliga utbildningssystemets styrdokument.
Återrapportering 2010: Förslag till ett svenskt kvalifikationsramverk
Mer information om Yh-myndighetens regeringsuppdrag
