Yrkeshögskolan – en studieform för alla

I utbildningsdebatten hörs ibland att satsningar på praktiska utbildningar, yrkesutbildningar och yrkeshögskola tillkommit för ungdomar med låg studiemotivation och som misslyckats med sina studier i grundskolan eller gymnasieskolan. Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Pia Enochsson vänder sig kraftigt mot denna beskrivning av kvalificerade yrkesutbildningar.

Yrkeshögskolans främsta uppgift är att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Det är kvalificerade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som initierats och delfinansieras av arbetslivet och näringslivet.

För att studera på yrkeshögskolan krävs fullföljda studier från gymnasiet och betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Studietakten är hög och vanligtvis koncentrerad till 2-2,5 år.

Konkurrensen om utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan är mycket stor. Sökandetrycket har ökat i takt med att fler får kännedom om att utbildningarna oftast direkt leder till jobb eller egenföretagande efter avslutad utbildning. 7 av 10 har jobb redan innan utbildningarna avslutats. År 2010 var det i genomsnitt 3,7 sökande per studieplats.

Genomsnittsåldern för de studerande inom yrkeshögskolan är 29-30 år. De flesta studerande har efter gymnasiet också arbetat eller drivit eget företag och är således väl etablerade. I fjol var det mindre än en av tio av de studerande som var registrerade som arbetssökande när de sökte yrkeshögskoleutbildningen.

Nästan var tredje yrkeshögskolestuderande har erfarenhet av högskolestudier, fullföljda eller avbrutna. Antagning av de studerande sker i samarbete med näringslivet i de ledningsgrupper som finns för varje utbildning och utgår inte enbart från studieresultat utan från en samlad bedömning av om den sökande har förutsättningar att genomföra studierna.

Utbildningar längre än två år har arbetsplatsförlagda studier en fjärdedel av studietiden, övriga studier är teoretiska och grundas i dels kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap. Anordnare av yrkeshögskoleutbildningar kan vara universitet, privata eller offentliga (kommuner).

I utbildningsdebatten hörs ibland att satsningar på praktiska utbildningar, yrkesutbildningar och yrkeshögskola tillkommit för ungdomar med låg studiemotivation och som misslyckats med sina studier i grundskolan eller gymnasieskolan. Ofta beskrivs dessa yrkesinriktade utbildningsformer som alternativ för dem som inte vill eller kan studera ett program inom den traditionella högskolan.

Jag vänder mig kraftigt mot denna beskrivning av kvalificerade yrkesutbildningar. Jag kan bara konstatera att de förhållanden som råder inom yrkeshögskolan varken kan eller bör beskrivas som ett negativt val för de som inte "klarar av" akademiska studier. Inget kunde vara mer felaktigt. Lika felaktigt vore det att påstå att universitet är till för de som inte "klarar av" studier inom yrkeshögskola. Studerande gör sina val utifrån sina unika intressen oavsett om programmen finns inom högskola eller yrkeshögskola.

Arbetslivet ställer allt högre krav på yrkeskompetenser oavsett vilken studieform dessa erbjuds inom. Att skilja på yrkesutbildningar och andra utbildningar blir allt svårare. Kvalificerade yrkesutbildningar erbjuds inom såväl yrkeshögskola som högskola och båda ställer höga krav på den studerande. Båda utbildningsformerna behövs och är lika viktiga för individen, samhället och för näringslivet. Det är hög tid för generationen 30+ att uppvärdera kvalificerade yrkesutbildningar. Generationen 30- har redan gjort det!

/Pia Enochsson, generaldirektör