Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten) ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan (yrkeshögskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning) i Sverige. Vi analyserar arbetsmarknadens behov av arbetskraft och beslutar därefter vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan samt beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna. Vi kontrollerar och granskar även utbildningarnas kvalitet och resultat.
Utöver detta administrerar Yh-myndigheten en utbildningsform som ligger utanför yrkeshögskolan - kompletterande utbildningar.
Myndigheten är också ansvarig för att samordna en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskompetens, och är nationell samordningspunkt för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
3 personer har blivit hjälpta av detta svar
Yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) är sedan 2009 en ny eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning.
Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare.
Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll, vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet.
Yh-utbildningar kan anordnas av till exempel kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Varje utbildning måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även granskar utbildningarnas kvalitet och bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning.
Mer information om yrkeshögskoleutbildning
4 personer har blivit hjälpta av detta svar, 3 personer har inte blivit hjälpta.
Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning.
Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare.
Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll, vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet.
Ky-utbildningar kan anordnas av till exempel kommuner och landsting, högskolor och privata företag. Varje utbildning måste ha tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, som även granskar utbildningarnas kvalitet och bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning.
Ky-utbildning är en utbildningsform som kommer att finnas kvar som längst till och med 2013. Utbildningarna ersätts efter hand av yrkeshögskoleutbildning (Yh-ubildning) som i stora delar fungerar på samma sätt.
Mer information om kvalificerad yrkesutbildning
1 personer har blivit hjälpta av detta svar
Både Ky-utbildningar och Yh-utbildningar är eftergymnasiala yrkesutbildningar med stark koppling till arbetslivet. De är likvärdiga och håller samma kvalitet. Däremot styrs de av olika förordningar (Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan, Förordning (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning), vilket innebär att de skiljer sig åt i vissa avseenden. Här är de viktigaste skillnaderna:
Utbildningarnas längd
En Ky-utbildning måste vara mellan ett och tre år lång (om den går på heltid). En Yh-utbildning kan vara från ett halvår och uppåt - det finns ingen övre gräns.
Poängsystem
På Ky-utbildningar mäts utbildningarnas längd i Ky-poäng, där en poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 40 poäng motsvarar ett års heltidsstudier, 80 poäng två års heltidsstudier osv.
På Yh-utbildningar anges längden i Yh-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv.
Betygssystem
På Ky-utbildningar kan utbildningsanordnaren antingen välja att använda betygsskalan Icke godkänd (IG) - Godkänd (G) eller Icke godkänd (IG) - Godkänd (G) - Väl godkänd (VG).
På Yh-utbildningar används alltid betygsskalan Icke godkänd (IG) - Godkänd (G) - Väl godkänd (VG).
Examen
Alla Ky-utbildningar leder till en Kvalificerad yrkesexamen.
Yh-utbildningar som är minst ett år långa avslutas med en Yrkeshögskoleexamen. Utbildningar som är minst två år långa kan avslutas med en Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. För detta krävs dock att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) och att ett examensarbete ingår i utbildningen.
Praktik/LIA
Alla Ky-utbildningar innehåller minst en tredjedel LIA (Lärande i arbete) ute på en arbetsplats. På Yh-utbildningar finns inget krav på att det måste ingå LIA, så omfattningen kan variera mellan olika utbildningar. För Yh-utbildningar som leder till en Kvalificerad yrkeshögskoleexamen finns dock ett krav på att minst 25 procent av utbildningstiden är LIA.
Förkunskapskrav
På Ky-utbildningar gäller fortfarande den så kallade 25:4-regeln. Den innebär att man uppfyller kravet på grundläggande behörighet om man 1) fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, 2) har arbetat sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet och 3) har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. På Yh-utbildningar gäller dock inte denna regel.
8 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 personer har inte blivit hjälpta.
De flesta utbildningar finns inom områdena Ekonomi, administration och försäljning, Teknik och tillverkning, Vård och socialt arbete, Data/IT och Bygg. Det finns även många utbildningar inom Hotell, restaurang och turism, Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske, Kultur, media och design, Friskvård och kroppsvård samt Transport. Utöver detta finns flera utbildningar inom mindre utbildningsområden.
Många yrkesroller är traditionella, men en hel del utbildningar leder till nya yrken, till exempel eventproducent, interactive art director och anläggningsdykare.
Yh- och Ky-utbildningar erbjuds inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft. Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Det innebär att gamla utbildningar kan läggas ner och nya startar allt eftersom behoven förändras.
Du hittar alla aktuella utbildningar i vår sökmotor Hitta utbildningar.
1 personer har blivit hjälpta av detta svar
Kompletterande utbildningar är fristående utbildningar som staten stöder på olika sätt. Utbildningarna finns främst inom konst, kultur och hantverk, men även inom bland annat media, flyg, djurvård, hälsa och friskvård.
En del av de kompletterande utbildningarna är högskoleförberedande, vilket innebär att de förbereder för vidare studier på konstnärliga utbildningar inom högskolan. Andra är yrkesutbildningar som leder till ett yrke, till exempel flyginstruktör, frisör, massageterapeut, florist, marknadsförare och webbredaktör.
Utbildningarna har enskilda huvudmän, det vill säga de anordnas inte av stat, kommun eller landsting.
Myndigheten för yrkeshögskolan är ansvarig myndighet för frågor som rör kompletterande utbildningar och beslutar om vilka av dessa utbildningar som ska få statsbidrag och/eller studiestöd för utbildningarna samt utvärderar och utövar tillsyn över dem.
Mer information om kompletterande utbildningar
